Goterna kommer
Under 370 talet uppstod en situation som skulle innebära en dramatisk försämring av Romarnas möjligheter att kontrollera sitt enorma område. Orsaken hittar vi hos Hunnerna som kom från Öster. De var nomader som var utmärkta ryttare och enligt historien tillbringade den största tiden av sin vakna tid på hästryggen. Det påstod att de inte ens steg ner för att äta eller uträtta sina naturbehov. Att de även var mycket skickliga krigare gjorde inte saken bättre. De drog in övre de områden som motsvarar Balkan och fick de olika folken där att börja röra sig mot mer fredliga områden.
Den grupp som kallades greutungerna börja flytta in på de romerska området. Detta var inte så bra då de var hungriga och skickliga krigare. De begärde att få etablera sig i området och få mark mot att man gjorde militärtjänst hos romarna. Det kunde ha fungerat som det gjort många gånger tidigare men denna gång slog girigheten till hos den lokal romerska befälhavaren som försökte utnyttja situationen för sin egen vinnings skull. Detta ledde till att goterna övergick till plundring av områdena och situationen blev snart besvärlig för romarna. Detta skedde ganska nära Konstantinopel, och man blev orolig för hela rikets säkerhet.

Den östromerska kejsaren Valens lyckades samla ihop en arme för att bekämpa goterna som inför hotet lyckades förena de olika grupperna. Det avgörande slaget kom att stå vid Hadrinopel, dagens Edirne i nuvarande Turkiet. Nu kan man antigen påstå att Valens var en dålig befälhavare eller att han hade en dålig dag. I vilket fall som helst förlorade romarna detta slag totalt. Valens stupade och även mer 60% av hans soldater. Nu var situationen kritisk för romarna. Goterna kunde ha dragit sig tillbaka österut men valde att stanna vilket innebar att man fick gå med på de krav som goterna hade från början. Ge dem mark och låta dem göra militärtjänst, men situationen blev trots det värre när många goter dog i de olika strider som romarna var involverade i för att freda sina områden. Olika gotiska grupper gick samman under en ledare vid namn Alarik. För att skilja de olika grupperna så började man kalla denna grupp för visigoter.

Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=385126
Alarik fortsatta att hota, förhandla och kriga med romarna. Han hade en fördel i att kunna spela ut Västrom mot Östrom och med tiden förflyttade man sig in i själva Italien. Till slut stod man utanför staden Rom och när man inte fick igenom sina krav plundrade man Rom grundligt. Det kan tyckas lite konstigt att romarna inte gick under men riket var fortfarande stort, deras militärmakt fortfarande stark och förvaltningen fanns kvar även om huvudstaden var erövrad. Visigoterna drog vidare och bosatte sig 418 i sydvästra Frankrike, med Bordeaux som huvudort. Där blev de kvar tills de fördrevs av frankerna.
Under denna tid hade många andra grupper börjat ta sig in i de forna Romarriket och etablerat egna mindre eller större riken. Scenen för ett nytt Europa ligger klar och historien kom att bjuda på många intressante skeende.