Rom
Om jag i förra inlägget resonerade kring Romarnas erövringar av Egypten och Judeen så kan jag nu förflytta mig till själva centralorten av det enorma imperium som romarriket var. Det blir alltså staden Rom. Idag huvudstad i Italien, då även huvudstad i romarriket. Denna stad som genom historien blivit synonym med makt och kejsare. ”Alla vägar bär till Rom” är ett välkänt ordspråk, och till viss del stämde det, i alla fall om man betänker att de bästa vägarna ledde dit. Sen fanns det mängder med så kallade vägar men vi får då komma ihåg att de flesta var i väldigt dåligt skick och vi skulle idag knappast kalla dem för vägar.
” År 312 f.Kr. började censorn Appius Claudius (som för övrigt anlade Roms första vattenledning) bygga en väg söderut från Rom. Den kallades Via Appia (via = väg). Beläggningen gjordes av stora stenplattor för att kunna bära tung trafik. Den håller än i dag”1
Om nu vägar var viktiga för att kunna transportera stora mängder soldater och varor så blir även byggnader viktiga. Besöker man Rom idag kan man se mängder av ruiner från romartiden.
Men det gäller ju inte bara staden Rom, dessa ruiner finns runt om i Europa och även i Afrika. Att se dessa med egna ögon är en upplevelse. Att de sedan blandas med det moderna Italien gör det ofta mer spännande.
En av de mer kända historiska byggnaderna i Rom är Colosseum som bygges mellan år 75-80. Denna arena som man beräknar kunde ta emot upp till 50 000 personer var den största arenan i Romarriket men det fanns fler runt om i imperiet. Man byggde denna arena främst för att kunna genomföra gladiatorspel, men även andra typer av skådespel.
Att gladiatorer blev ett sådan populär skådespel kan faktiskt vara lite förvånande, det är från början inte något som romarna kom på, utan när man söker i källorna kan man bland annat hitta att den grekiska författaren från Damaskus under 100-talets andra hälft skev följande:
”Romarna arrangerade gladiatoruppträdanden, en sed de övertagit från etruskerna, inte bara vid folkfester och på teatrar, utan också vid festmåltider. Vissa personer bjöd ofta sina vänner, inte bara att äta och för andra nöjen utan också för att se två eller tre gladiatorpar. När sällskapet väl ätit och druckit tillräckligt ropade de in gladiatorerna. Och så snart någon av kämparna fick halsen avskuren klappade de belåtet i händerna. Det har till och med hänt att en person i sitt testamente bestämt att de vackraste kvinnorna som han köpt måste utkämpa en tvekamp, och en annan att unga pojkar, hans älsklingsgossar, måste göra det” (Meijer, Fik, Gladiatorer, 2005)
”Det var brukligt att offra fångar vid tappra krigares grav; när grymheten i denna sedvänja blev uppenbar övergick man till att låta gladiatorer kämpa med varandra intill graven”. (Meijer, Fik, Gladiatorer, 2005)
Att man offrade mängder av djur och människor för att roa romarna är välkänt, mängder av människor som man ansåg vara mer eller mindre ett hot mot kejsarmakten fick sätta livet till. Nu ifall man ska se på vilka som förföljdes av romarna så kan man se att bland annat kristna fick sätta litet till vid olika skeenden i roms historia. Men hur var det så för judarna som hade en längre historia inom det Romerska imperiet. Att man hade problem och man såg på dem med viss misstänksamhet kan vi anta.
I boken ”Judehatets svarta bok” av Eriksen, Harket och Lorenz skriver man att även om det förekom att man gjorde narr av de som omvände sig till Judendomen så verkar det som att man samtidigt blev mött med en viss beundran för sin monoteism, sin familjesolidaritet och sina gamla kulturella traditioner. Men med att flera romare omvände sig till judendomen så uppstod angrepp där man anklagade judarna att vara spetälska och sprida sjukdomen. Tacitus skriver att, ”judarna när ett oförsonligt hat mot resten av mänskligheten: de sover för sig själva, och avstår från samvaro med främmande kvinnor, trots att de är ena riktiga vällustingar”.
Nu är jag ingen forskar eller speciellt kunnig på hur olika grupper blev förföljda i Rom men jag har inte förknippat romarna med att vara speciellt pryda av sig, så när de anklagar en annan grupp för att vara vällustiga så kan man ju börja fundera.
